Semlans historia

Semlan, vars namn sägs komma från latinets simila (fint vetemjöl), har en lång historia. Innan Reformationen och Protestantismens intåg i Sverige fastade man innan Påsk. 47 dagar innan Påsk var det Fettisdagen, som den kallas än idag,  och en av de dagarna då man skulle äta fet mat för att klara av att fasta. Fettisdagen är alltså ingen "svensk företeelse", på franska blir ordet Mardi Gras som de flesta idag förknippar med karneval (som också har med fastan att göra).

 Då denna dag inföll åt man alltså förr fet mat, bland annat hetvägg som var semlans första namn. Själva namnet sägs syfta på semlans dåvarande kilform och kommer från tyskans heisse wecken - varma kilar. Den kilformade bullen serverades i varm mjölk och många föredrar att äta dagens semla på samma sätt.

1771 dog Sveriges kung Adolf Fredrik av ett slaganfall efter en rejäl middag då han bland annat avnjutit några hetväggar och bakverket fick dessutom av vissa skulden för kungens död. Som tur är bannlystes inte hetväggen utan kunde fortsätta att ätas och utvecklas. Mandelmassans intåg i semlan kom först under 1800-talet medan grädden fasta punkt dröjde ända till 1930-talet.

Fettisdagen infaller den 16:e Februari i år så då bör man njuta av en god fettisdagsbulle.